EN CANDIDE FÖR VÅR TID
Min tillvaro är mycket intressant just nu. Människor i min bekantskapskrets omskrivs i tidningar och skriver i tidningar. Och bekanta till bekanta censureras för sina radikala åsikters skull. De passar inte in i den liberala mallen. De representerar inte den "goda" bögen, den "goda" liberalen, socialdemokraten eller vänsterpartisten. Att se detta intellektuella klimat inifrån är mycket stimulerande och lärorikt, men på samma gång desillusionerande. Att litteratur inte bara handlar om estetik utan också – i förbluffande hög grad – om politik är uppenbart. Att separera politik och estetik tycks helt, helt omöjligt. På något vis älskar jag dessa små demokratiska katastrofer som kan uppstå i en intolerant sfär av unga och äldre intellektuella; maktstrukturer blir omedelbart uppenbara, det kulturella aktörernas dolda (politiska) agendor plötsligt uppenbara. Någon mysig och trevlig värld är helt enkelt inte kulturvärlden, tvärtom. De som företräder de goda kan likväl vara onda, och det som framstår som ont (i litteraturen) kan likväl vara gott (verkligt god litteratur). – Ibland vill jag verkligen bara bli en annan, en person som inte bryr sig om litteratur och politik. En person som kunde odla (cultiver) sin egen trädgård, som Candide. Men dessvärre går det ju inte. Och någon materiell trädgård kommer jag inte i närheten av i storstadens larm. Hur blir man oupplyst efter att ha blivit upplyst? Det går inte. När man avlagt sig sina onda handlingar och tagit på sig ljusets rustning och gått från natt till dag (he-he), hur skall man då kunna krypa åter in i mörkret? Det går ju inte. Om man befinner sig på den litterära arenan, om än i marginalen, ja, då får man vara beredd på att få fiender och allierade. Det är inte bara ofrånkomligt, det är nödvändigt. Att inte vara politisk, ja, det kan man vara, men då får man hålla för öronen, ögonen, munnen. För mig är det omöjligt. Som jag ser det kommer detta inte att göra mig lyckligare, jag tror inte att politik gör någon lycklig, men det kommer i alla fall att ge mig en möjlighet att på ett klarsynt sätt analysera det som jag annars skulle stå förvirrad och osäker inför.
