IDLE TALK
Yes, har fått lite pengar från någon god människa! Idag skall förresten träffa Nam-nam som jag inte sett på år och dag, det ska bli kul. Vaknade på jävligt bra humör i morse förresten. Klockan halv fem, men så lade jag mig ju redan vid nio eller nåt. Orkar inte se på TV. TV är för idioter. Jag ser på Youtube. Det är lite deprimerande även det i och för sig, men ibland hittar man roliga saker. En video med Bruce Springsteen. Jävligt bra svartvita spelningar i Barcelona eller nåt från åttiotalet. Vilket jävla ös! Känner mig som en vanlig människa för en stund. Ser videon till Dancing In The Dark ungefär tusen gånger. Bruce är ett geni. Är bara så. Hur som helst. Stämningen är ganska hög, idag åtminstone. Igår gjorde jag dock misstaget att ringa upp min far som var ovanligt depressiv och menade att han oroade sig för mig. Ja, det gör jag också. Jag var nära att slänga luren i öronen på honom. Fattar han inte att jag är en världens kanske mest begåvade mäniskor? Uppenbarligen inte. Sedan var jag på arbetsförmedlingen också. Totalt meningslöst i princip. Såg förresten en annan kulturpersonlighet där som låtsades att hon inte kände igen mig. Lika bra. Hur skulle dialogen gå? "Hej, är du också arbetslös men ändå inte arbetslös på nåt sätt?" "Ja, det kan man säga." Det är ju inte som att jag inte har något arbete! Detta kan inte byråkrater fatta, men det är som det är. Kommer nog att få jobba ett bra tag inom olika låglöneyrken. Det känns skit, men vad fan ska man göra? Egentligen skulle jag kunna gå runt på tjugo spänn om dagen om jag gick till en kyrka för lodisar och käkade, men å andra sidan antar jag att det skulle tära på min självkänsla en smula. Men kanske ändå inte, inte nödvändigtvis.
FILOSOFISK UTLÄGGNING
Inser förresten att jag begick ett intellektuellt misstag för ett tag sedan. Misstog "prat" /konversation, språkande/ ("Gerede") för pratet (das Gerede). Det ena är naturligtvis inte negativt i någon bemärkelse. Så som jag tolkar det är "prat" något som finns och som är bra, även om det till sin karaktär inte är som tal (Rede). "När det talade på detta sätt förs vidare som skvaller, och därmed den primära avsaknaden av rotfasthet stegras till fullständig bottenlöshet, konstitueras pratet (das Gerede). Detta förblir för övrigt inte inskränkt till muntligt skvaller, utan breder ut sig också i skriftlig form som 'skriverier'." (Varat och tiden, § 35.) Bloggandet är, anser jag, till exempel till sin karaktär – till kanske 99,9% – en form av "skvaller" som alltså ligger närmre pratet än talet (Rede). Det är inte nihilistiskt, det är ingenting; inte retorik, heller inte konst. Det är vad vi ägnar oss åt och det är inte direkt fel. Eller? Men om bara skvaller finns (vilket ju inte är fallet), vad händer då med språket? Inget händer med språket, men vi når å andra sidan ingenstans. Jag känner till intellektuella som inte skriver annat än pretentiös dynga; inte retorik, heller inte konst. Därför kan man ärligt säga att många intellektuella ägnar sig åt pratet. Medan jag till exempel menar att Charles Bukowski är en av de största poeterna som finns. De skulle inte hålla med, eftersom de är så jävla pretto. Det gör mig till en "sad panda". Om man inte vet vad konst är, ja, varför ägnar man sig då åt konst?
FILOSOFISK UTLÄGGNING
Inser förresten att jag begick ett intellektuellt misstag för ett tag sedan. Misstog "prat" /konversation, språkande/ ("Gerede") för pratet (das Gerede). Det ena är naturligtvis inte negativt i någon bemärkelse. Så som jag tolkar det är "prat" något som finns och som är bra, även om det till sin karaktär inte är som tal (Rede). "När det talade på detta sätt förs vidare som skvaller, och därmed den primära avsaknaden av rotfasthet stegras till fullständig bottenlöshet, konstitueras pratet (das Gerede). Detta förblir för övrigt inte inskränkt till muntligt skvaller, utan breder ut sig också i skriftlig form som 'skriverier'." (Varat och tiden, § 35.) Bloggandet är, anser jag, till exempel till sin karaktär – till kanske 99,9% – en form av "skvaller" som alltså ligger närmre pratet än talet (Rede). Det är inte nihilistiskt, det är ingenting; inte retorik, heller inte konst. Det är vad vi ägnar oss åt och det är inte direkt fel. Eller? Men om bara skvaller finns (vilket ju inte är fallet), vad händer då med språket? Inget händer med språket, men vi når å andra sidan ingenstans. Jag känner till intellektuella som inte skriver annat än pretentiös dynga; inte retorik, heller inte konst. Därför kan man ärligt säga att många intellektuella ägnar sig åt pratet. Medan jag till exempel menar att Charles Bukowski är en av de största poeterna som finns. De skulle inte hålla med, eftersom de är så jävla pretto. Det gör mig till en "sad panda". Om man inte vet vad konst är, ja, varför ägnar man sig då åt konst?
"But now let us skip over this whole process of deformation and decay and attempt to regain the unimpaired strength of language and words; for words an language are not wrappings in which things are packed for commerce of those who write and speak. It is in words and language that things first come into being and are. For this reason the misuse of language in idle talk, in slogans and phrases, destroys our authentic relation to things."An Introduction to Metaphysics trans. by Gregory Fried and Richard Polt (New Haven: Yale University Press, 2000), s 13-14.
