REBEL COMMANDER

INGEN IDÉ ATT TÄNKA ALLS IDAG

ÄR BARA SÅ JÄVLA TRÖTT. Har varit vaken hela natten för att komma i fas igen. Gud. Idag har CSN-pengarna kommit in på kontot - förhoppningsvis. Skall köpa mig ett par skor. Måste också fixa ett par mjukisbrallor av något slag för jag ska börja gå på gym har jag bestämt. Så får det fan bli. Jag är så trött att jag är hög. De senaste dagarna har jag skobbat och det är lite dumt - för jag borde verkligen lära mig marknadsföring och sådana grejer. Ja, det är som det är. Vill verkligen härifrån. Har fan inte råd. Allt kostar pengar. Allt. Det är så jävla jobbigt. Det dröjer nog ett tag tills jag har råd med någonting. Fan, blir jävligt sugen på att åka till Berlin ändå och börjar fundera på allvar att sticka iväg. Får se när det blir. Det verkar så jävla mysigt med både Leo och Johan där. Grymt helt enkelt. Men läste jag kokain? Take it easy Leo, take it easy. – – – Känns som det börjar hända saker i GBG ändå. Det händer saker hela tiden faktiskt. Alltid nåt på gång om man håller ögonen öppna. Man skulle kunna festa dygnet runt. Men jag har inte lust (eller råd) med det. Känner mig bara obekväm bland alla vilt främmande människor. Det värsta är att alla intellektuella på något vis har bestämt sig för att bli DJ:s också. Så jävla tragiskt. Som om det inte räckte med alla jävla DJ:s som finns. – – – Som vanligt har jag inget vettigt att säga. Apropå "vilt främmande människor" undrar jag om inte det är typiskt svenskt. Någon man inte känner alls är VILT främmande. Det antyder något hotfullt. "A complete stranger" på engelska. Inte riktigt samma sak. Funderade på det här när jag var vaken hela natten igår. Och på att man helt enkelt kanske borde förbjuda partier som Front National och Sverigedemokraterna. Varför inte? Är det bra att ha mer eller mindre fascistiska partier i en världsdel som Europa? Är det nyttigt i längden? Vad händer om 2 000 000 människor i Sverige skulle bli arbetslösa av någon händelse. Vad händer när kidsen (uppfödda på videovåld och sånt) som ännu inte har rösträtt får rösträtt. Då kanske Sverigedemokraterna, även om det kanske inte framstår som så troligt, ändå får makten, eller en alltför stor del av den. Det vore inte så käckt. Ja, detta tänkte jag på en stund. Alltså på att det krävs vissa psykologiska förutsättningar för att, till exempel, ta död på en viss folkgrupp. För att fascismen skall existera behövs psykologiska förutsättningar. Genom att tänka "Nej, alla partier (även fullblodsnazistiska) har rätt att finnas till, bla-bla-bla, på grund av att vi har en demokrati" så bäddar man egentligen för demokratins utplåning, åtminstone i teorin. Vi har sett det förr. Eller har vi inte det? EXISTERAR INTE FÖRNUFTET LÄNGRE? Ja, detta tänkte jag på inatt. Givetvis är jag helt nojig, men ändå. De flesta som jag har konfronterat med ett potentiellt EUROPEISKT förbud av vissa partier (högerextrema, rasistiska, ickedemokratiska, etc.) har helt enkelt tigit, antagligen för att de tycker att jag har rätt - trots att de inte kan vara så odemokratiska att de OMEDELBART håller med mig. PK. Vad tänkte jag mer inatt? Ja, tankar om min genialitet återkommer konstant. Jag vet helt enkelt att jag är briljant. Men vad ska man göra. Sådana tankar fixar inte hyran - om man inte omsätter dem. "Din stil är unik" menade en polare. "Det finns ingen föregångare!" Jag avskyr när människor boostar mitt självförtroende och sedan till på köpet rättar mig när jag anklagar en tjej (som jag inte tycker speciellt bra om) för att ha en äcklig dialekt. Jag säger det om henne, inte till henne alltså. Det skulle jag aldrig göra. Men det är klart. Ingen människa är perfekt. Ingen av oss. Folk förväntar sig så jävla mycket. Ibland vill jag bara snuff it. Men som sagt går man miste om för mycket då, resten av sitt liv till exempel. Okej, jag vet att de är odemokratiskt att förbjuda partier. Jag vet det. Men för att försvara demokratin måste man ibland ta till odemokratiska metoder. Jag säger inte att det är bra. Men...