The Nightmare, Henry Fuseli, 1781 (The Detroit Institute of Arts, Detroit)
MARDRÖMMENS ÅTERKOMST
GETINGAR, ISRAEL, INFLUENSER, ETC. Får min lönespec. från VTD. På fredag trillar pengarna in. Det är lite synd att man måste betala skatt. Hur som helst ska jag köpa en Ramones-t-shirt på fredag. Jag vet inte riktigt varför. Det känns bara så rätt just nu. Antar att jag vill förmedla något; jag-är-asocial eller jag-vill-vara-ifred. Som en gothkid i puberteten. Det är som jag kanske nämnt något jag längtat efter hela sommaren. Och nu är den över, sommaren alltså. Men getingarna som håller till vid lamporna utanför husportarna verkar inte ha fattat det. Det verkar som om de inte vill dö. I förrgår blev jag stucken av en. Det gjorde verkligen förbannat ont. I säkert tio minuter stod jag bara och hade ont och frågade mig hur det kunde göra så jävla ont. Letade efter getingen i trappuppgången och hittade den tillslut på golvet. Det tycktes så harmlös där den kröp omkring. Jag trampade på den, men jag vet inte om jag verkligen dödade den. Fanns inget av getingen under mina Pumas och inget på golvet. Antagligen hann den fly. Det tog mig säkert en kvart längre att dela ut tidningarna idag, för jag var skiträdd för getingarna. De är verkligen hur många som helst. När ska de dö? – – – Snackar med en tjej, invandrare från Israel. Hon tycker att den svenska kulturen är en gurka-kultur. Den är helt jämn, rak, smakar ingenting och är grön. En väldigt ointressant grönsak. Äter folk gurka i andra länder? Israeliskan gjorde sin militärtjänst i någon pansarvagnsdivision. Hon säger att hon har lärt sig hur man dödar människor. Det lär man sig i den svenska militären också. Men vad hon menar är väl egentligen att hon VERKLIGEN har lärt sig hur man dödar människor, till exempel med sina bara händer eller med en ihoprullad tidning. Kan inte påstå att jag avundas henne. Hamnar på en bar och tar en flaska Sprite. D. visar mig en STUN GUN , när han håller inne en knapp spänns en båge av blå elektricitet mellan två metallpiggar. Ett slags knäppande ljud. Trycker man den mot någons nacka går elchocken rakt in i nervsystemet i ryggraden och man förlorar kontrollen över sina muskler. En helt förbjuden pryl. Ett vapen. Undrar hur fan han har fått tag på den. Han menar att han skall testa den på sin tjej och han kommer säkert att göra det. De har ett märkligt förhållande. Men alla har ju sina fetischer i och för sig. "Men tänk om hon har ett svagt hjärta". "Det har hon inte", menar han, "hon är ju idrottskvinna för fan." – Plötsligt känns det som om jag är med i någon sjuk amerikansk jävla film. De flesta människor har jag ju inget begrepp, antar jag, om vilka sjuka grejer människor egentligen håller på med. Eller så det det folk har. Kanske borde man umgås med normala människor. Men var hittar man dessa normala människor? De flesta är i grund och botten inte så normala. – – – Häromdan drömde jag förresten min första mardröm om mitt jobb. Befann mig i en av de större hyreshusen. Hade delat ut tidningar på de övre våningarna och skulle ner till bottenvåningen igen. När jag kom ner stod det en mycket blek person där, nästan vitt ansikte. Vet inte om det var en man eller kvinna. Det gick så snabbt som dom brukar säga. Plötsligt drar vederbörande upp en pistol och skjuter mig. – – – Ja, getingarna har verkligen blivit ett orosmoment i mitt liv. – – – Förresten finns det en kvinna i en av uppgångarna som brukar öppna sin dörr när jag kommer och be mig om en G-P. Ofta har jag sagt nej, men jag känner mig så taskig och kvinnan är så harmlös att jag inte kan låta bli att ge henne ett exemplar. Senaste gången bjöd hon mig på persika och ett äpple som tack. Det är trevligt. Ger ju bort mitt eget exemplar men bryr mig inte så mycket. G-P:s kultursidor är ändå så jävla tråkiga. Ja, om jag skall vara helt ärligt tycker jag att de är skit. De flesta kultursidor är rätt tråkiga. Varken low brow eller high brow. Rätt trista helt enkelt. Inget att hurra för. Eller, nej, ibland är de ju bra i och för sig. Men det verkar inte som om speciellt många kulturjournalister tänker på det här att de skall vara underhållande. Kanske känner de inte att de ska vara det, men jag tycker att de ska vara det. Apropå kulturjournalister har jag tänkt ganska länge på nu varför de skriver så jävla lika varandra. Det gäller allt från kritik, recensioner till mer "personliga" krönikor. Det känns som om det mesta skulle kunna vara skrivet av samma person, av EN person. Egentligen är det kanske självklart att det är så. De flesta av dessa människor kommer ändå från någon slags akademisk medelklassbakgrund. Dessutom är de väl dessutom inspirerade av varandras skrivande. Ungefär som killar och tjejer som skriver i NG är inspirerade av Belfrage. Då Belfrages stil som verkligen blir en allmän stil. Det är bara irriterande när det blir för uppenbart. Skall å andra sidan inte påstå att jag är totalt befriad från influenser. Det är det väl ingen som är. – – – Grym fransk Kitanosida förresten. En mängd intervjuer som jag inte kan läsa, men som jag försöker läsa. Bra övning.
5 kommentarer:
Jag tror att jag är den mest normala du känner.
Vi spekulerade länge på jobbet om tidningstricket. Hittade tillslut en instruktion, om än vag:
"You take the main section, and you fold it in a certain way about fifty times. You end up with a rectangle, probably about 12x6.
The method of folding somehow puts almost all of the paper on each of the four corners, and it becomes really thick; each corner is literally harder than brick. Drive that into someones's forehead, and you'll easily split their skull."
Om man verkligen vill rulla, så går det också:
1) Unfold a newspaper and lay the pages out flat.
2) Take about 20-25 pages and slide them apart, so they overlap each other by about 4 inches.
3) Roll the papers and you'll have a nice thick tube.
4) Fold the tube in half at the middle.
5) Hold the folded tube by the ends and hit anything you want to break with the thick, hard, folded end.
He explained it to me and I didn't think it would work either. But go try it, like I did. You'll be surprised how hard that folded paper can be and how much leverage you can get in a swing. You could hammer nails with it.
A few blows to the back of the head with this thing and you're all set. It's lighter than a baseball bat and just as hard. And the folds make a few pointed corners that would rival a medieval mace.
It has the added advantage of being an easily disposed of murder weapon too. Just unroll and flush down a toilet. The environmentally friendly paper breaks down easily and the evidence becomes just so much pulp in a sewer.
Ja, det är lite obehaglig läsning det där Nose. Naturligtvis skall det gå att ta livet med någon med en tidning. Det går ju att kväva någon med ett körsbär, eller man kan åtminstone kvävas av ett körsbär. Det finns svenska ninjor (!) som lär sig hur man dödar människor med visitkort. Det är någon slags speciell kampsport. De åker på sommarläger och grejer. Obehagligt.
jag gillar sommarläger
Skicka en kommentar